Jag ställer ut mina fötter på museum.

Utan några som helst egentliga orsaker tycker jag idag att det är märkligt att bara leva. Ni vet det där gamla vanliga med att allting faller nedåt och att vissa saker flyter i vatten medan andra inte gör det. Idag fyller jag tjugofem år och det är inte alls speciellt dramatiskt. Åtminstone inte så dramatiskt som jag kanske trodde att det skulle vara för tretton år sedan. Att fylla år är som att äta kräftor, något helt meningslöst man gör ca en gång per år.

Eftersom att vädret var fint åkte vi idag till en gammal kvarn utanför staden och tittade på hus, lyssnade på vattenfall och gick över samma bro fyra gånger helt i onödan. Olga skällde på ett par muslimer och gud straffade henne omedelbart genom att sätta en fästing på hennes mage. Jag tror att fästingar är det onödigaste djuret i hela världen. Till och med onödigare än Zebran som bara är en randig häst, alternativt ett dåligt skämt.

Dagens ord är Puta
Kommentar: Inte verbet, utan substantivet. Det betyder kudde. Av någon märklig anledning. Jag har aldrig hört någon använda det fast jag ska börja med det nu.