Vissa dagar vill man bara inte

Läsa och skriva.

Det enda jag gör känns det som.

Det kunde varit värre. Jag skulle kunna ha varit en cykel som någon lagt under trädet där alla kajor i Uppsala sover om natten. Jag skulle kunna ha varit andra längden på femhundra meter fritt. Jag kunde ha varit rödvinsfläcken på tapeten i köket och jag kunde ha varit trasan du använde senast du försökte få bort den.

Men nu är jag ju jag. Och då måste man läsa och skriva.