Pipettpraktik

Jag är med min fru på hennes jobb. Jag sitter och stirrar bredband och känner mig allmänt ohemma i labbmiljö. Jag kan i princip ingenting om molekyler, atomer och plasmider. Det tar andra hand om. Nyss fick jag hjälpa till med ett expriment, jag känner mig som ett kid som hälsar på sin förälder på jobbet. När jag följde med till pappas jobb brukade jag leka med kopieringsapparaten, those were the days. Kopieringsapparater har tappat dragkraften i mitt liv. Det är väl deras förlust antar jag.

Imorgon är det en helt ny vecka och jag ska städa ur mitt skyffe på triangeln, det grämer mig lite. Skulle helst vilja ligga och stirra i taket. Plus att jag inte har någon släpkärra så om ingen får för sig att köpa mina möbler vet jag inte var jag ska dumpa dem, finns säkert något ställe i källaren i och för sig. Det brukar ordna sig.