Uppåt? Neråt!

Fick bara lust att skriva något, vad som helst egentligen. Det har inte legat i min natur att den senaste tiden skriva om vad som helst. Jag vet ärligt talat inte vad som hänt med mig. Jag brukade brinna för sådant, skriva om vad som helst minst en gång om dagen, vecka efter vecka i nästan ett helt år. Jag vet inte om det fanns några direkt synliga röda trådar men det höll hjärnan på plats och hjärnan är bra att ha, det kan fler än jag vittna om.

Dessa dagar som gått har för det mesta varit innehållslösa, jag står upp dagarna i ända i ett runt hus och det är sig likt. Förra veckan var det mycket norrmän här men de har åkt hem nu. Det enda jag kan säga om norrmän är att de oftast inte håller handen för munnen när de nyser. Jag vet inte varför de struntar i det men det kanske de inte vet själva heller. De är lustiga de där norrmännen, de skrattar åt mina skämt även fast de inte förstår vad jag säger. I Norge är livet ett skämt, men det visste ni väl redan.