Måndag och jag hade visst inte så bråttom som jag trodde

Åsikterna om måndagmorgnar går isär och där vissa anser dem vara veckans höjdpunkt klagar andra över att livet knappast kan bli sämre. För min del så har veckan börjat på ett ypperligt vis. Att på ett omedvetet sätt ge sig själv en och en halv timme i present får väl betraktas som en välgärning så god som någon. Nu hinner jag dricka kaffe innan optikerbesöket.