Att äta eller inte äta

Jag är lite kluvet inställd till människor med ett så pass tilltagligt sötsug att de inte kan låta bli att äta godiset de köpt på affären redan på vägen hem. I ett avseende är det smärre charmigt, i ett annat så ser det relativt förjävligt ut. Självklart är detta något vi alla gör ibland, vissa dagar för att godiset fungerar tillfälligt matsubstitut och andra dagar enbart för den goda smaken av dumle, geléhallon, polly eller vad man nu väljer att stoppa i påsen.

Man skulle kunna säga att detta har att göra med restriktioner och att få göra som man vill med sitt eget liv. När man var liten fick man aldrig äta godiset innan maten men som vuxen så bestämmer man ju självklart detta helt själv. På sätt och vis så är det bland det vuxnaste man kan göra att äta godiset på vägen från affären men samtidigt så skiner sällan barnet inom oss igenom på ett så uppenbart sätt som när vi gör det. Det är det som gör det lite gulligt på något vis. Bland det lustigaste som finns är unga män med LAN-kroppar, orakade överläppar och grå mjukisbyxor som går hem från Ica med en tvåliterscola i ena näven samtidigt som de försöker äta av grillchipsen de har i den andra. Det är viktigt att ha kontakt med barnet inom sig, ibland går det till överdrift.

Strax: Lördagsfika
Senare: Hauschka